Våra höns och fasaner

Agda.

För att Agda inte skulle bli ensam fick vi Albin av några vänner med höns. Han är en dvärgkochin.

Albin

Den rasen kommer ursprungligen från Kina. Dvärgkochin är en urdvärg, vilket betyder att den inte finns som stor ras. Det finns en större ras med samma namn, men det är också det enda de har gemensamt. Dvärgkochin är en mycket populär ras som är lugn till sättet och lätt att få tam. Den finns i många olika färger. De är robusta och tåliga trots att de är små till storleken (H 750 g-T 850 g) Äggen är bruna och väger ca 30 g. Hönorna värper bra och är duktiga på att ruva. Så vi hoppades att de skulle få kycklingar och att dessa i sin tur skulle bli bra mödrar. Av någon anledning blev inte Agdas ägg befruktade med Albin. Kanske är han för liten för henne.

En av Agdas döttrar däremot är säker på att hon är en vanlig höna och tyckte att Albin var en grann tupp. Det resulterade i dessa underliga fåglar som tyvärr inte överlevde mer än några månader. Vi kallade dem för "kochinfasaner".

Albin fick ytterligare en fru när ännu en höna behövde nytt hem, då den flock fasaner hon växt upp bland skulle släppas ut i friheten. Vi kallar henne för Lena och hon fick kycklingar med Albin sommaren 2005. Vi sparade två hönor Alba & Lisa. Lillalbin en av tupparna fick flytta till en av våra valpköpare där han månar om 4 dvärghönor. Lena har visat sig vara en mycket god mor. Nu våren 2006 tar hon hand om hela 13 st Isbar kycklingar.

Plymouth Rock

Plymouth Rock-tupp och svart isbarhöna.

Den är en stor och kraftig ras. Tuppen väger ca 3 - 3.5kg och hönan ca 2.5 - 3kg. De finns även som en dvärgvariant men den är framtagen i Tyskland. Plymouth Rock är lugna sociala fåglar och så fort vi går ner till hönshuset kommer Kristina rusande. Äggen är ljusbruna till mörkgula och väger ca 55 gram och värper gör de även bra under vintern. Ruvlusten skall vara dålig, men vår Kristina ruvar gärna fram en kull. Ett vant öga kan könsbestämma dagsgamla kycklingar. Tuppkycklingen skall ha en större vit fläck på huvudet, hönans är mindre och mer regelbunden, men de vete tusan, inte är det lätt.

Isbar
Tonie ville så gärna ha blå höns och höns som värper gröna ägg. Vi hittade efter lite letande på webben en ras, Isbar, som uppfyllde båda önskemålen. Våren 2006 la vi de första äggen från tre olika besättningar i kläckaren och under en av våra hönor. Så nu har vi en flock med Isbarhöns.

Isbar är en i vårt tycke mycket trevlig värpras som är framavlad av prästen Martin Silverudd, han har även avlat fram raserna Queen Silvia och Fifty five flowery m fl. Äggen är medelstora till stora ca 60-65 g, och färgen varierar mellan grön, brungrön och blågrön.

Våra Isbar är nyfikna och tama, de är verkligen trevliga som äggproducerande sällskapshöns. De är jätteduktiga på att hitta mat i det fria och håller sig inte alltid inne i vår trädgård. Gräset är ju alltid grönare på andra sidan staketet. Alla kycklingarna får inte färgen blå/grå, de blir jämt fördelade i färgerna blå, svarta och pärlfärgade (vita med grå fläckar). Det påstås att ett svart och ett pärlfärgat djur bara ger blå djur, men det vet vi ännu inte om det stämmer då vi inte kläckt egna ägg.

Diamantfasan

Diamantfasan.

Diamantfasaner härstammar ursprungligen från västra Kinas bergstrakter och lever på mellan 2 000-4 000 meters höjd över havet. De lever på höjder i sydöstra Tibet och sydvästra Kina men även söderut på Burma. De första exemplaren kom till Europa på 1830-talet och idag finns den även vild i sydöstra England. Man kan med fördel ha flera hönor till en tupp. Sitt harem håller tuppen konstant uppsikt över. Rivaliserande hanar drivs ilsket ur reviret och ibland uppkommer långa och svåra strider. Hönan lägger mellan 6-12 ägg och ruvningstiden är ca 23 dagar. Födan består i naturen av unga bambuskott, frön, grönt, spannmål plus diverse smådjur och insekter. På hösten älskar Sixten att äta frukt och bär.

Då Diamantfasaner är nära släkt med Guldfasanerna så kan de få fertil avkomma. De är relativt enkla fasaner och anpassar sig mycket bra i fångenskap. Diamantfasanen är mindre än vanlig jaktfasan och härdiga ute året runt i bra voljärer. De har en ypperlig förmåga att tåla låga temperaturer. Tuppen kan bli ca 130-170 cm lång, hönan är mycket mindre. Djuren färgar ut andra året, men redan efter ca 10 veckors ålder kan man könsbestämma kycklingarna på samma vis som guldfasanen genom att kontrollera färgen på iris.

Guldfasan

Mipp-mipp.

Hon började lägga ägg och la sig sen att ruva dem. Vanligast är att dessa fasaner lägger 5-12 ägg. Hönan lämnar praktiskt taget aldrig sina ägg under ruvningstiden, inte ens för att äta eller dricka. Detta upptäcktes dock inte förrän år 1948 trots uppfödning i fångenskap sedan 1800-talet. Så jag bjöd Siri lite vatten och frö då och då. Ruvningstiden ska vara ca 22 dagar och nu blev det efter 23 dagar 5 kycklingar av de 8 hon fick ligga på. Några av de övriga äggen la vi i vår kläckare och så blev lilla "Mipp mipp" till. Vi fick bli fosterföräldrar till honom då Siri inte ville ta hand om honom. Hönan pratar ju redan med kycklingarna innan de kläcks och hon visste minsann vilka kycklingar som hon ruvat fram. Både Leupold och Siri delade på omsorgerna kring sina kycklingar. Fanns det inte plats att värma sig under mamma så gick det lika bra med pappa.

Guldfasanerna tillhör tillsammans med Diamantfasaner gruppen kragfasaner. Leupold ser lite fånig ut när han spänner ut sin krage för att imponera på Siri. Guldfasanen är den mest spridda representanten för fasaner och härstammar ursprungligen från centrala Kinas bergstrakter. De finns även vilda i sydöstra England och Skottland.

Guldfasanerna var mycket populära i det gamla Kina och återges i otaliga målningar och konsthantverk. Fågeln är bland de härdigaste fasanarterna, kan till och med överleva i våra stränga nordiska vintrar. Det har verkligen visat sig i vinter. De njuter av sin utevistelse och snö verkar inte bekomma dem. Födan består i naturen av frön, löv, insekter, grönt, bär och frukt.

Kycklingarna ska kunna könsbestämmas redan efter ca 10 veckors ålder, men det tyckte vi var svårt så tidigt. Tuppens iris börjar bli grå medan hönornas förblir bruna. Den vanliga Guldfasanen är Röd guldfasan som våra, men den finns även framodlat i flera olika färger, som gul, dunkel (mörkare röd), laxfärgad (ljust rödbrun) och kanelfärgad (ljust gulbrun).

Hönan är mindre än tuppen som blir ca 1 m lång. Han blir helt utfärgad och könsmogen vid ca 2 års ålder.

"Mipp mipp" har nu i våren 2006 knappt 11 månader gammal börjat färga ut och ser lite lustig ut för tillfället.

Han råkade nu i sommar komma in till Sixten och det blev ett väldigt liv i voljären. Att diamantfasaner är mer revirhävdande än guldisarna fick verkligen "Mipp mipp" erfara, tack och lov att han är så tam! När Marie kom till undsättning kom han rusande och gömde sig i hennes famn.

Vi har också Japanska vaktlar (Coturnix japonica), om dem kommer mer info och bilder senare!